Det här är andra delen i serien om min viktnedgång från 130kg. Det blir ett långt kapitel så sitt bekvämt, ta en kopp kaffe. Resan har varit ännu längre, ännu värre. Det var 16 veckor sedan jag vägde över 130kg. I dag väger jag 82kg och mer skall bort.
Länk: Hur jag tappade 50kg på 16 veckor: Del 1
Bakgrunden till beslutet om denna radikala viktnedgång kan ni läsa om i förgående kapitel. Nu blir det bara träning och kost i det här kapitlet.
I
Under dieten höll jag kolhydraterna så nära noll som möjligt. Fettintaget bestod uteslutande av fiskolja. (Inget jag rekommenderar!) Under sista veckorna började jag trappa upp kolhydraterna mot normalisering.
”Proteinet” har till stora delar varit essentiella aminosyror. Det var nödvändigt för att minimera kalorierna utan att bryta ned mer muskelmassa än nödvändigt. Jag kröp som lägst ned på ~500kcal.
Den här dieten har inneburit stenkoll inte bara på träning och kost, men lika mycket på kosttillskott, vila och att psykologiskt arbeta med att hålla motivationen uppe. Det har varit 16 veckor där varje dag präglats av timmar vid cykel, stig och skog; under skivstång och hantlar dagligen.
Lördagar eller sabbaten, var heligare än någonsin under den här tiden. Det var den enda dagen man kunde se fram mot varje vecka. Min vilodag, min ätardag, min refeed. Det innebar att jag fick äta obegränsade kolhydrater och kalorier, och riktig fast mat…
Allt smakar gott när man bara druckit shakes på aminosyror eller vassle hela dagarna. Ett vanligt ägg kunde kännas som en bit närmare himmelriket.
Man ville alltid i veckornas början äta tacos, laga italienskt eller gå ut på restaurang. Det roliga var att i slutändan tog sötsuget alltid över och man utnyttjade sin ätardag till pizza och en skål lösgodis framför Netflix eller HBO.
Det kändes ändå fantastiskt, även om man kunde ha lite ångest i efterhand. Ännu värre blev det vid läggdags, då man under smärtsamma kramper upptäcker att man för tolfte åter missbedömt sin kapacitet. Varje lördag kände jag mig som en masochist.
II
Dietens allra första vecka gick inte bra. Redan första dagen spydde jag av aminosyran och tänkte ge upp. Det är skrämmande i efterhand hur nära det var att man gav upp. Ett lätt illamående fortsatte de första dagarna.
Det var redan under andra veckan man hade vant sig. Jag är så tacksam att jag stod ut den där första veckan. Hungerkänslor hade man emellanåt i början, men för varje vecka blev det bara lättare och lättare.
Så pass att man mot dietens slut inte kände någon hunger alls. Man hamnade på autopilot mellan träning och shakes. Slutet har ändå varit fantastiskt. Kolhydrater gör verkligen att allt känns så mycket bättre.
I dag väger jag 82kg, snart under 80kg. Det är hela 50kg mindre än när jag började. Jag har gått ned fyra storlekar. Från att nästan behövt storlek 40 till ynka 32 i byxorna, och från 5XL till XL. Det känns otroligt så här i efterhand, även om man inte tänkte så mycket på det under resans gång.
Fast nu tar en helt annan resa sin början. Den som leder till Förenade Arabemiraten, som tar sin början redan denna veckan och når sitt slut efter elva förväntansfulla dagar med japansk kobebiff i Stockholm.
Sen är det bara till att plocka upp stridsyxan igen. Jag har mer fett att bränna, muskler att bygga och min forna styrka att återförenas med. Det blir målet efter nyår när jag återtar resan mot 260kg knäböj och nya mål i bänkpress och marklyft.
Jag kan med all säkerhet säga att det inte hade gått så här bra om det inte vore för mina nära och kära som stöttat mig, eller motivationen av vad som väntar i Förenade Arabemiraten, som krävde min viktnedgång.
III
Min inspiration kommer främst från PSMF, Protein Sparing Modified Fast, en extrem variant av VLCD för överviktiga. Det bästa är att först vända sig till den information där som finns tillgänglig om man vill testa detta experiment.
Länk: PSMF – Protein Modified Fast
Jag rekommenderar att man läser på om PSMF och åtminstone en bok av Lyle McDonald, samt söker runt på hans nätforum efter information. Jag fann också motivation i början genom blogginlägget som kanske startade ILCD.
Länk: The ILCD – How A Doctor Dropped 5lbs In 1 Week
Ni lär upptäcka att det handlar om ett fåtal som orkar fortsätta längre än ett par veckor. Jag tog mig igenom 16 veckor med trippel träningsfrekvens och tyngre vikter än rekommenderat under en sådan här diet.
Träningen hålls normalt till absolut minimum. Det handlar inte om skryt, men man bör vara redo på viss mental förberedelse och planering innan man kastar sig in i extremdieter som denna, och vill göra det ”my way”.
Glöm nu inte att följa bloggen! Min resa har bara börjat!
Paulus Waldemar 
2 reaktioner på ”Hur jag tappade 50kg på 16 veckor: Del 2”